Min goda vän och forna kollega inom YA , idag rektor för Vamia, Åsa Stenbacka, antyder i lördagens Syd-Österbotten att jag med mitt förslag, om en upprätthållare av den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Österbotten, skulle ha andra agendor än den jag framfört. För att friska upp minnet för Åsa och upplysa läsarna om historien bakom min ståndpunkt, vill jag klargöra att jag redan för 10 år sedan framförde denna åsikt i olika sammanhang, då jag arbetade som utvecklingschef vid YA och den har enbart stärkts efter att jag engagerat mig politiskt. Vill också påminna Åsa Stenbacka och upplysa läsarna, om att det finns två officiella utredningar gjorda av utomstående utredningsmän i frågan, bägge stöder min uppfattning. Men Åsa Stenbacka väljer i stället för att svara på reporterns fråga om mitt förslag om en upprätthållare, att misstänkliggöra avsikten, varför? Sedan jag aktiverat mig politiskt har en plattform för att driva frågan öppnats för mig och genast jag valdes till ordförande för SÖFUK, började jag sätta mig in i och arbeta med frågan, detta ett halvt år innan jag hade en tanke på någon riksdagskandidatur. Idag, ser jag det bredare och som en viktig dellösning som gynnar ett sammanhållet och starkt Svenska Österbotten, som sträcker sig från Karleby i norr till Kristinestad i söder. Att Svenska Österbotten hålls enat är för mig en ödesfråga för att finlandssvenskheten skall utvecklas och må bra. Denna, min agenda, behöver inte på något sätt döljas eftersom jag tidigare klart och tydligt deklarerat att jag vill ha svenskspråkiga lösningar inom utbildningssektorn. När jag går till val som kandidat för hela Svenska Österbotten gör jag det bland annat för att jag vill arbeta för att hela Svenska Österbotten skall utvecklas och må bra. För den svenskspråkiga yrkesutbildningen betyder det att min åsikt är att vi i norra svenska Österbotten, i Vasa regionen och i Syd Österbotten behöver upprätthålla kontinuerlig yrkesutbildning med ett så brett utbud av linjer som möjligt. Jag vill inte att man i någon av dessa regioner skall vara beroende av akuta punktinsatser utan kontinuitet. Detta mitt mål, tryggas bäst om vi har en stark aktör i stället för 3 st som istället för att satsa medlen på kärnverksamheten d.v.s. utbildning satsar medel på administration, hyra till onödiga lokaler, onödiga förflyttningar av lärarresurser m.m. Konkurrens är bra där den är verklig, men med 3 aktörer inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen, ökar varken medlen eller det totala studerandeantalet, utan enbart kostnaderna.
