Landsbygden, särskilt glesbygden, är för tillfället utsatt för stora utmaningar. Primärproduktionen mår dåligt, många söker lätta lösningar på miljöproblem genom obefogade krav på landsbygden, dess befolkning och dess företag, Samhällsstrukturerna utvecklas, genom politiska beslut, i en riktning där centralisering ses som den självklara lösningen både lokalt, regionalt och nationellt. Urbaniseringen i vårt land har samtidigt gått så långt att allt fler stadsbor saknar en naturlig kontakt med landsbygden, dess livsvillkor och dess befolkning, samtidigt som landsbygdsbefolkningen inte ser den urbana människans livsvillkor.

Allt ser dock inte nattsvart ut, många av våra Österbottniska byar, stadsdelar, landsbygdskommuner och städer mår bra. Företagsamheten blomstrar, arbetslösheten är låg och framtidstron lever. Också nationellt finns positiva saker. Lena Gammelgård (VBL 4.1.19) lyfter förtjänstfullt upp vad medborgarna anser om landsbygden. Utan att upprepa vill jag påpeka att en klar majoritet av Finlands folk anser, enligt taloustutkimus (juni 2018), att hela Finland skall leva.

Det som nu behövs är en politik som baserar sej på faktum att förutsättningar och livsvillkor i stad och landsbygd skiljer allt mer från varandra. Vi behöver en politik som är samarbetsinriktad i stället för konfliktskapande. Vi behöver inte och skall inte välja stad eller landsbygd, vi skall välja båda, det är det som är Österbottens styrka.

Ett landskap utveckling avgörs mycket av om landskapet som helhet är tillräckligt starkt för att klara konkurrensen nationellt och internationellt när det gäller arbetsplatser och arbetstagare. Nationellt har vi Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionen som är de områden som drar till sej såväl arbetsplatser som arbetstagare. Förutom att stärka samarbetet inom Österbotten behöver vi utveckla samarbetet med Södra- och Mellersta Österbotten om vi skall lyckas vara tillräckligt breda och attraktiva i framtiden då det gäller etableringar och som boningsorter. Utan starka landsbygdsdominerade landskap, som dessa tre försvagas landsbygden i stället för att utvecklas.