Den politiska hösten startades med budgetförhandlingar förra veckan. Resultatet av förhandlingarna visar att vi går mot normalare tider. Diskussionerna har kretsat mycket kring sysselsättning, invandring och ekonomi. Alla dessa tre ämnen hänger ihop med varandra, då sysselsatta människor och arbete bidrar till välfärd.
SFP betonade de åtgärder som ska höja sysselsättningsgraden och motivera människor att arbeta mera. Hushållsavdraget och den höjda inkomstgränsen för studerande är konkreta åtgärder som gör det lönsammare att anställa och ta emot jobb. Bägge är indikatorer på att arbetet står i fokus för att återhämta oss från den ekonomiska svacka som pandemin orsakat.
Förutom de ekonomiska teman som behandlats, har klimatfrågan stått i fokus i den politiska diskussionen. Personligen gläder detta mig, diskussionen är viktig och skall föras. För mig är det centrala att klimatmålen nås. Detta görs bäst genom att basera besluten på vetenskapliga fakta, vida konsekvens analyser och sunt bondförnuft. Därför är jag glad att regeringen gick in för beslut som är realistiska, har effekt och för oss närmare målsättningen. Alltid vid större omställningar finns vinnare och förlorare. Vi politiker har ett stort ansvar att se till att klimatomställningen sker socialt, regionalt och ekonomiskt rättvist. Lyckas vi inte här är resultaten inte minskade utsläpp utan ett tudelat Finland på tillbakagång. Medvetet eller i okunskap har det i viss mån skapats en bild att jordbrukarna inte skulle vilja göra något eller inte tar klimatutmaningen på tillräckligt allvar. Jord och skogsbruket är de enda näringsgrenar som kan binda kol, vidareär dessa näringar de som snabbast och mest direkt påverkas av klimat förändringen.
Jag vill hävda att de som är verksamma i dessa näringar är de som besitter den största erfarenheten av klimatutvecklingen och därför tar den på största allvar. Lantbruksnäringarna har tillsammans med Naturresursinstitutet Luke tagit fram en klimatvägkarta som även innehåller pris på de olika klimatåtgärderna. Förhoppningsvis syns detta bättre i diskussionen framöver. Det råder ingen oklarhet om att såväl individer som näringsidkare måste bära sitt ansvar i klimatarbetet. Alla som jag träffar och som är verksamma inom jord och skogsbrukssektorn är beredda på att ta detta ansvar. Det man vill se är ur nationalekonomisk, företagsekonomisk och praktisk synvinkel realistiska åtgärder. Vi politiker har ansvar för att så sker.