Klimatdebatten idag är ensidig och saknar ett helhetstänkande. En av orsakerna till detta är att avsaknaden av ett holistiskt synsätt, med andra ord bristen av en helhetssyn, till hur vår natur och vår miljö fungerar. Vi har glömt bort att naturens kretslopp är komplicerat och går inte att förenklas genom att dela det in i små bitar. I dagens klimatdiskussion cirkulerar det tyvärr förenklade och svartvita lösningar till de problem som vi står inför. Den ena dagen diskuterar vi en minskad köttkonsumtion, den andra dagen diskuterar vi vilken avverkningsmetod i våra skogar som är att föredra. Vi borde se naturen som en helhet men istället delar vi problemet in i små delar och plockar ut enskilda åtgärder från sitt sammanhang. Till exempel valet av avverkningsmetod beror på hurdan typ av skog vi diskuterar. När det gäller köttet beror köttets helhetsinverkan på vad vi äter istället och vilken uppfödningsmetod man har använt vid djurhållningen.
En av orsaken till att diskussionen gått till en ensidig riktning är enligt mig att forskningen idag försöker svara på mångfacetterade problem med en snäv infallsvinkel. Här efterlyser jag ett större ansvar från forskarsamfundet när man populariserar sina forskningsresultat. Avsaknaden av ett mer holistiskt angreppsätt i forskning gör det också svårt för oss beslutfattare och lekmän att se helheten.
Jag jobbar för att förbättra dialogen mellan olika åsikter och infallsvinklar. Bland annat har jag senast träffat Pella Thiel, som WWF nyligen utsåg till en av årets miljöhjältar i Sverige. Thiel jobbar hårt för en nationell och global förändring i lagstiftningen så att den tar i beaktande naturens rätt. Hon är ekolog och har varit med och startat bland annat Omställningsnätverket, som är en gräsrotsrörelse för lokalt välmående och resiliens. Med på träffen var även Maria Ehrström-Fuentes, forskare i samhällsansvar på Hanken. Även övriga riksdagsledamöter från Svenska riksdagsgruppen var inbjudna.
Det var ett givande möte och istället för att leta motsättningar diskuterade vi grundläggande frågor där våra åsikter är väldigt nära varandra. Vi var bland annat eniga om att avsaknaden av ett helhetstänk i klimatdiskussionen gör att vi har svårt att hitta de mest effektiva lösningsåtgärderna. Vi var också överens om att forskningen borde mera beakta ett helhetstänkande.
Inte heller i miljö- och klimatdiskussionen får vi låta ytterlighetsåsikter styra diskussionen. En omställning måste ske om vi vill tackla problemet med klimatförändringen. Människan är en del av naturen och vi står inte över naturen. Ändringarna måste ändå ske på ett regionalt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Annars kan slutresultatet trots fina ambitioner visa sig ödesdigert för en hållbar utveckling.
Anders Norrback, riksdagsledamot, SFP