Veckan som gått har varit plenifri i riksdagen, vilket gett möjligheter att fördjupa mig ytterligare i alla de förtroendeuppdrag som jag har äran att få medverka i. Förtroendeuppdragen är väldigt viktiga och ger möjligheter att vara i kontakt med olika slags människor och organisationer som bidrar med synpunkter om samhället. Dessa erfarenheter hjälper i sin tur mitt arbete som beslutsfattare i riksdagen. Den plenifria veckan i riksdagen har även en annan funktion, då veckan sammanfaller med Nordiska rådets session. Själv är jag inte representant i Nordiska rådet, men har aktivt följt med sessionen som i år, på grund av reserestriktionerna och smittspridningen ordnats helt på distans. Digitaliseringen har på grund av det svåra pandemiläget tvingats ta stora steg framåt.
Digitaliseringen och datasäkerheten har under den gångna veckan väckt mycket uppmärksamhet och förargelse då tusentals patientjournaler läckt från ett privat ägt psykoterapicenter. Regeringen håller som bäst på att vidta åtgärder för att hjälpa de drabbade. Konkreta åtgärder som föreslagits är bland annat att brottsoffer ska kunna byta socialsignum i snabbare än vad tidigare varit möjligt. Nätfiske är ett verkligt problem som tyvärr ser ut att bli allt vanligare i framtiden, och vi bör alla agera mer vaksamt på internet. Vi som lagstiftare har en viktig roll i att göra nätanvändningen tryggare och stifta lagar som ger människor starkare skydd från identitetsstöld. Här jobbar lagstiftare och myndigheter tyvärr i en ständig kapplöpning mot de kriminella. Lagstiftningen och regleringen måste kunna uppdateras snabbare för att motsvara dagens, och framtidens, krav. Cybersäkerhet är något som berör oss alla, såväl privatpersoner som företag. Läckan hos Vastaamo har varit en viktig påminnelse om att säkerhet av information måste skyddas då vi i samband med social- och hälsovårdsreformen tar i bruk nya patientregister. Vi bör ta god tid på oss när det gäller stora övergångar med känslig information för att riskerna ska minimeras.
Det är inte endast cyberhetsfrågor som jag upplevt vara viktig under den gångna veckan. I Europaparlamentet har man beslutat om EU:s gemensamma jordbrukspolitik genom CAP-avtalet som sträcker sig över åren 2021–2027. Programmet är acceptabelt för jordbrukarna i Finland. I och med att vi länge varit föregångare i ansvarstagande och produktkvalitet kommer vårt inhemska jordbruk inte ha större svårigheter i att anpassa sig till de nya överenskommelserna, vilket ger oss ett försprång gentemot övriga producenter i EU-länderna. I CAP-förslaget finns nio mål för ett mer miljö- och klimatsmart jordbruk inom EU. Ambitiösa klimatmål är viktiga men vi bör också komma ihåg att landsbygden inte ensam skall stå för hela notan som tillkommer då miljösmarta lösningar tas i bruk. Landsbygden och jordbruket är, och kommer i fortsättningen också vara, en del av lösningen i våra klimatutmaningar. Ett annat glädjande beslut som offentliggjordes under veckan var det tillfälliga företagsstöd som regeringen beslutat om, som ökar möjligheterna för landsbygds- och pälsdjursnäringen att söka stöd i dessa svåra tider. Åtgärder och stöd i stil med dessa är otroligt viktiga i bevarandet av arbetsplatser och för att försäkra framtidstro på landsbygden.
Anders Norrback, riksdagsledamot, SFP