Kriser kommer aldrig lämpligtDen senaste tiden har varit dyster beträffande de nya corona fallen i Finland. På grund av det försämrade lägethar regeringen utlyst undantagsförhållanden. Läget är beklagligt och jag tror inte att många av oss för ett år sedan skulle ha kunnat föreställa sig att vi åter igen befinner oss i en situation där samhället stängs ner.Det snabbt försämrade läget beror till stor del på de nya coronavirusmutationerna som sprider sig betydligt lättare än det virus som spred sig i början av pandemin. Tyvärr är alternativen få i detta läge och alla åtgärder som görs vägs mot nödvändigheten att säkerställa människors hälsa och sjukvårdens bärkraft.

Dessa ord har upprepats av politiker och myndigheter i ett års tid nu. Läget är dock på många sätt bättre nu än för ett år sedan. Vi har vaccin, vården har utvecklats, vi har lärt oss nya system att hantera vardagen och så vidare. Vi måste bara orka ännu en tid. Vi beslutsfattare och myndig­heterna har en viktig roll i att informera och vägleda med­borgare genom den pågående krisen. Budskapet måste vara tydligt och begripligt, så att alla vet vad som gäller. Här finns rum för förbättringar. Regeringen arbetar som bäst med lagstiftningen för att kunna tillämpa paragrafernai beredskaps lagen vilka ger regeringen mer befogenheter att kommunicera och göra beslut i frågor som vanligtvis sköts av regionala myndigheter. Hela vår förvaltning på alla nivåer lever nu i en verklighet som inte tidigare funnits och som man sålunda saknar erfaren­het av. Vi har till alla delar inte haft lagar, förordningar och praxis att lösa problemen med. Regeringen och myndigheter på alla nivåer kan ändå anses ha klarat krisen väl. Samtidigt måste det konstaterasatt fördröjningarna i ibruktagande av lagar ofta är det pris vi får betala för att vi har en fungerande demokrati där lag­stiftningen görs enligt de lagar och förordningar som måste följas. Regler och lagar måste accepteras fastän bond­förnuftet ibland ifrågasätter det ibland långsamma verk­ställandet av beslut. I normala förhållanden ska vi inte heller ha möjlig heter att göra drastiska förändringar i makt­befogenheter och lagar.

Den långvariga krisen har varit ytterst svår för specifikabranscher. Företagare och anställda har hamnat i en situa­tion där man inte har kunnat utöva sitt yrke och därmed har man inte heller fått inkomster. Det finns branscher som snart haft avbrott i verksamheten i ett års tid. Regeringen har i samband med flera tilläggsbudgeter försökt åtgärda de akuta problem som samhället och näringslivet har råkat ut för. Trots detta finns det individer och företag som betalat ett alldeles för hårt pris.Kriser kommer aldrig i ett lämpligt läge och vi kan heller inte förbereda oss för alla kriser i framtiden. Nu gäller det att förebygga de negativa följderna som krisen kommer att medföra, och att se till att återhämtningen kommer i gång genast när den akuta krisen är över. Det är viktigt att regeringen så snabbt som möjligt pre­senterar en färdplan över hur vi på ett systematiskt och behärskat sätt går in i det nya normala som väntar oss. Viktigt är också att vi efter krisen gör djupgående vetenskap­liga analyser av vad som gick rätt och vad som kunde gjorts annorlunda. De politiska slutsatserna drar medborgarna när det är dags för val.