Då jag blickar tillbaka över det gångna pandemiåret, kan jag konstatera att det har präglats av en pendling mellan hopp och besvikelser. Fortfarande domineras den politiska debatten av pandemin och dess hantering.I riksdagen har vi de senaste veckorna behandlat och behandlar lagar som inskränker på individens och företagens rättigheter. När dessa åtgärder vidtas är det viktigt att åtgärdernas negativa inverkan står i proportion till den förväntade effekten. För att åtgärderna ska ha effekt måste de också accepteras av medborgarna. Genom hela pandemitiden har sakkunnigas rekommendationer varit ett rättesnöre för min syn på vilka åtgärder som är nödvändiga, detta dock inte utan kritisk distans.
Året har varit ytterst tungt och flera människor betalar ett högt pris för pandemin. Följderna av de corona relaterade åtgärderna kommer att vara långvariga, och vi kommer säkerligen diskutera och analysera dem ur olika synvinklar i decennier framöver. Det återstår att se hur världen kommer att förändras och hur vi tar tillvara de lärdomar och kunskaper vi samlat på oss. Först senare kan vi bedöma om åtgärderna varit rimliga i förhållande till skadorna de förorsakat. I dagsläget kan dock konstateras att Finland klarat pandemin bra i internationella jämförelser, detta såväl medicinskt som ekonomiskt. Nu gäller det att vi alla håller ut tillsammans, så att vi kan nå en ljusare framtid.Fastän vi fortsättningsvis levermitt i krisen gäller det att förbereda oss på hur vi på bästa möjliga sätt tar oss ur den. Jag väntar nu på att regeringen presenterar en exit strategi som visar oss vägen in i det nya normala samhället. Pandemin och smittspridningen följer inte något mönster eller tidsschema. Viktigt är dock att vi har planer så att samhället öppnas upp på ett optimalt sätt både ur medicinsk och ur ekonomisk synvinkel.
Den ekonomiska återhämtningen är central. För Finlands del kommer EU och återhämtningsfonden som kanaliseras till den inre marknaden att spela en viktig roll. Krisen har bidragit till en kraftig digitalisering och ökat mängden investeringar i miljösmarta lösningar. För att Finland ska få maximal nytta av återhämtningsfonden gäller det nu att rusta upp de finländska exportföretagen för konkurrensen om nya beställningar. Här är våra österbottniska export företag viktiga aktörer.En annan fråga beträffande ekonomin är vilken roll de globala centralbankerna och deras penningpolitik kommer att ha efter den akuta krisen. Det finns stora frågetecken gällande inflationen och räntorna. Detta kommer att spela en stor roll i hur hushållens köpkraft utvecklas i framtiden.
Kriser som denna medför även positiva saker. Under de senaste åren har vi blivit tvingade att snabbt kunna tänka om våra vanor och arbetssätt, och hitta på nya lösningar till problem som vi inte tidigare haft. Det sägs att historien återupprepar sig med jämna mellanrum. Vi är efter denna kris betydligt bättre på krishantering, och vi har många lärdomarna att ta med oss och vidare utveckla i vårt samhälle. Komplexa kriser har inga enkla lösningar, men jag vill ändå påstå att vi nu är bättre rustade inför framtida utmaningar. Slutligen vill jag önska alla läsare en glad påsk.